earlgrey

Härom dagen när jag pratade med min dotter Ther ese om att blogga, sa jag: det är roligt att verkligen ha något viktigt att skriva om. Inte bara att skriva.
Just då tyckte jag att det var ide´torka. Det fanns inget speciellt att skriva om.
När vi avslutat vårt samtal tänkte jag vidare på det vi pratat om. V ad är egentligen viktigt? För mig?
Det som är självklart och naturligt för oss, är ofta det verkligt viktiga. Så också för mig.
Vad är närmast mitt hjärta? Vad kan jag inte klara mig utan?
Gud, som är själva LIV ET, kan jag inte leva utan! Det är i Honom jag lever, rör mig och finns till!
Mer då? Min familj: Peder som stått (ut) med mig i snart 35 år. Kan du tänka dig hur många dagar vi levt tillsammans...
de kan alla sammanfattas i ett  "Tack". Ordet har bara fyra bokstäver och känns fattigt. Men visar mitt hjärta 
Jag vill bara säga : Tack för alla våra sex barn! Var och en helt unik. Med samma arv. Samma miljö.
Och ändå så speciella. Med olika gåvor och uttryckssätt, olika kallelser och talanger.
Tack för allt ni tillfört mitt liv!
Låt oss leva i verkligheten...i tacksamheten.
Kram Yvonne